Oj, det finns faktiskt en hel del ögonblick som är viktiga för mig. Men det finns två alldeles speciella ögonblick som jag minns som om det vore igår, de måste jag nog ta upp.

Det första var för ganska länge sedan, i början av mitt och Rogers förhållande. Han hade följt med min familj till Åhus, för att hälsa på min mormor och morfar. Jag älskar verkligen Åhus, med byn som är så fridfull, vattnet som ligger några hundra meter från deras hus, Åhusbryggan och glass! Det var då en kväll när jag och Roger fick för oss att cykla ner till havet och titta lite. Vi parkerade cyklarna och gick ner mot vattnet. Sen gick vi där på stranden bredvid vattnet och höll varandra i handen. Han berättade en massa saker som jag fick höra för första gången. Det var om hans barndom, om hans syskon och en massa annat. Som han tidigare hade hållt inom sig. Det var verkligen helt underbart att gå där tillsammans och känna att han verkligen litade på mig, så han kunde säga allt det där. Det var kärlek <3

Sen det andra, är också i början av mitt och Rogers förhållande. Det var en kväll när vi hade små bråkat lite och vi hade lagt oss för att sova. Men ingen av oss kunde, eftersom vi inte hade blivit sams än. Jag kommer inte ihåg varför vi hade blivit sura på varandra, men det är inte det viktigaste. Tror dock att det var jag som blev irriterad för att han inte kunde berätta vad det var som var fel, när jag såg på honom att det var något som inte stod rätt till. Men efter ett tag, när vi hade legat där, så fick jag se honom gråta för första gången. Och det är verkligen inte ofta man får se Roger gråta.. Tror jag har sett honom gråta en tre, kanske fyra gånger under mer än två år tid. Han är ingen kille som direkt visar sina känslor, och det visste jag. Därför kom allt som en chock när han började gråta, men samtidigt kändes det skönt, att han äntligen kunde visa hur han kände. Då fick jag ännu mer berättat för mig. Jag fick veta ännu mer om hans barndom och massa sånna saker. Det var verkligen en kväll att minnas. För dagen efter skrev han ett långt inlägg i sin tidigare blogg. Och ja, han sa att jag hade kommit innanför de där hårda murarna som ingen annan tidigare hade gjort, utom hans egen mamma. Han skrev att han var glad över att jag var så på honom, så att han så småningom kunde öppna upp sig. Det där var också kärlek <3