And here we go again..

Går kvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Efter en mysig kväll med pappa och robinson tittande med farmor och farfar slutade kvällen ganska olyckligt. Det blev en kväll fylld av tårar och ångest. Fylld av en massa obesvarade frågor. Men det löste sig tillslut, men det tog två timmar och då var klockan två på natten. Början på upplösningen kom vid halv tolv. Då ringde du, och äntligen kunde jag få prata ut. Du också. De första två timmarna var väl behövliga för oss båda två. Som varje gång så förstår vi varandra bättre efteråt. Även om jag inte kan säga att vi löste exakt allt, men en hel del. Tror det lönade sig ganska mycket för oss båda två. Den sista en och en halv timmen blev det sådant prat som vi brukar prata. Men mycket skratt och kärlek. Jag älskar dig min prins <3


But oh, baby don't worry, just hold my hand and never let me go <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0