Fredag 29/1

Åhh, jag kanske är tjatig nu, men jag MÅSTE sova innan det blir ny dag.. Det är inte fredag än.. Det är torsdag mitt i natten till fredag (a)

Äntligen är sjuhelvetes veckan över! Har suttit i skolbänken 12 timmar varje dag.. Nästan iaf.. Inte långt därifrån.

Efter jag har sovit, blir det att gå upp vid halv åtta när klockan ringer. Sen fixar jag till mig och packar det sista innan jag beger mig till skolan för att ha filosofi :) När den är slut är det direkt mot bussen och åka till stationen. Vid kvart över tolv bär det av hem till Skåne :D Ska med pappa och några av hans vänner och dricka öl, börjar bli en stor flicka nu ;) På lördag ska vi fira Tebbeliten som blir hela 16 år gammal! Och söndagen är Tebbes födelsedag och vi ska fira kusin Lina som blir 22-23 tror jag. Där omkring iaf :P

Nej, nu måste jag få min skönhetssömn!
Nattinatti <3

Photoshop bloggen

Jag är med och tävlar om en otroligt snygg bloggdesign från photoshop bloggen :)
De (Bilja och Tessisen) är verkligen riktigt skickliga på att redigera bilder och fixa bloggdesigner.
Ibland beundrar jag folks talang, och jag beundrar verkligen deras!
Skulle med vilja kunna redigera sådär.
Men så länge får jag väl fortsätta beundra deras talang och hoppas på att jag vinner desigen så jag kan beundra varje dag :)

Här är länken till bloggdesigen. Precis de färger som jag älskar, den skulle passa perfekt här!
http://www.bloglovin.com/m/68118122/a/0


När jag ändå är i farten, tänkte jag lägga upp en bild på mig som de har redigerat :) Tack än en gång!

Före:


Efter:

Tisdag 26/1

Har precis avslutat ett samtal med världen bästa. Alltid lika mysigt att avsluta ett samtal med de tre magiska orden, när de gör så att hjärtat lever sitt eget liv och man får sockerdricka i magen. Att jag kan vara så kär fortfarande, det är den största lyckan i världen. Att ha någon som älskar dig för den du är, och du älskar personen tillbaka minst lika mycket. Ännu mer underbart är det att känna att bandet mellan er är så starkt, att du inte kan hitta någonting som skulle kunna bryta det. Att man hör ihop, två pusselbitar som tillsammans bildar ett helt motiv och som skulle vara helt obrukbara om de gick isär. Det kallas äkta kärlek, och det kan jag lova att det finns mellan oss <3

Dagen idag har gått lite upp och ner. Kände att jag kom tillbaka till mitt tidigare liv innan ikväll, det där livet som var fullt av ångest för att man inte räckte till och var annorlunda. Så som det var när jag var ensam hörselskadad i skolan. Jag vet att nu är jag med underbara människor som har det precis som jag, men ibland kommer det tillbaka. Jag vet att jag har underbara vänner som är normalhörande också och det är jag väldigt tacksam över. Men det är inte där felet ligger. Felet la i att jag då aldrig riktigt kände att jag hörde hemma, som jag gjorde direkt när jag kom till Örebro. För där var alla som jag, alla förstod när jag berättade om saker som jag råkat ut för, alla låg på ungefär samma nivå. Örebro har gjort mig till en starkare individ, detta har fått mig att växa något enormt mycket. Men idag kom minnena tillbaka, de slogs emot mig med en enorm kraft. Jag kände mig i underläge helt enkelt. Bara för att jag insåg att jag skulle till en grupp full med hörande och jag hade mitt hår uppsatt i en toffs. Jag insåg att de antagligen skulle stirra ut mig, att de skulle tycka jag var annorlunda. Allt det där, som förut var min vardag. Jag vet, jag borde ha accepterat mitt handikapp nu, jag vet. Men det är inte så lätt som det låter. Jag har det där i ryggsäcken, jag bär alltid den där mörka tiden med mig. Jag är fortfarande rädd för att berätta för nya människor att jag är hörselskadad, jag är rädd för att visa det för omgivningen. Jag vet, jag borde inte vara rädd för det eftersom det är jag. Jag är jag, och jag har min hörselskada, det har jag accepterat till en ganska stor del. Men inte fullt ut. Jag går inte fram till en person jag nyss träffat och presenterar mig som hörselskadad. Jag gör inte det, det ingår inte i min värld. Jag har det som en liten hemlighet för mig själv när jag är med människor jag aldrig träffat förut som är normalhörande. Jag anser att de inte behöver veta. Jag tror jag skäms lite. Även fast det är mitt rätta jag. Jo, jag skäms nog inför normalhörande, vill vara som dem. Okej, jag måste erkänna det finns fördelar med att vara hörselskadad det finns det, men jag undrar hur många gånger jag sagt att jag skulle vilja bli normalhörande, säkert fler gånger än vad jag sagt att jag trivs med att ha min hörselskada. Nu vet jag att det inte går att ändra, och när det väl kommer till kritan så hade jag nog inte velat ändra på mig ändå. Det hade förstört mitt riktigt jag. Men ändå så skäms jag ibland.. Helt sjukt att man bara kan känna sådär. Men tyvärr, sanningen är den att jag inte alltid är trygg i mig själv.

Saknar dig redan..

Helt sjukt! Lämnade Roger på stationen för 2½ timme sedan, och jag saknar honom extremt mycket redan! Ännu jobbigare blir det när jag vet att det är tre veckor kvar tills vi ska få ses igen. Plågsamt! Vill vara hos honom, vill vara där jag mår som bäst, tillsammans med Roger! Saknar, saknar, saknar, SAKNAR!! <3

Söndag 24/1

It's been a long, long time..

Men nu ska jag försöka skriva lite igen :) Det har varit en as kalas helg! Än så länge, den är inte äns slut, det kan inte blir så mycket bättre! :) Vi börjar från början tycker jag. Och allting började i fredags.

Fredags morgon.
Jag hade sovmorgon till åtta, skönt! Började lektionen vid tio och slutade tjugo över elva, filosofi :) Därefter hade jag en låååång lunch fram till halv ett. Åt mat med brudarna och sedan tog vi det lugnt tillsammans innan bild lektionen började. Vi gick dit lite tidigare, eftersom han brukar öppna klassrummet lite tidigare, och vi hade rätt, så vi började lektionen kvart över 12 istället, och fick sluta fem över halv tre, en kvart tidigare :) Hoppade på bussen tillsammans med Tess och några andra och åkte hem till min lilla lägenhet. Städade och var super duktig. Lagade super god mat och vid halv 10 kom älskling<3 Äntligen var det enda jag tänkte! :D När vi kom hem till mig igen blev det ingen lång stund uppe, utan vi gick och la oss ganska direkt.

Igår.
Klockan skulle ringt vid halv tio, men vi vaknade vid halv nio och då var Roger skiit pigg, så vi gick upp. Egentligen skulle jag ha tvättat, men hade inte hunnit tvätta mycket ändå, så jag struntade i det. Vi fixade till oss och gick upp på stan. Där fick Roger se min älskade balklänning :) Vi handlade även Monopol City och snacks till kvällen. Därefter gick vi hem igen och tog det lugnt innan Marcus kom vid fyra tiden :) Efter att vi snackat ett tag började vi med maten. Det blev riktigt lyckat, sweet chilli marinenerat kött, potatiskroketter och beranaisås. Mums! Vid tjugo över 6 kom Zamila och det var dags för Monopol! :D Det var riktigt roligt det där nya City :) Vi spelade i nästan tre timmar :) Beroende eller vad? :P Sen var det dags för Zamila att ge sig av. Vi sa hejdå till henne och sedan spelade vi tre en runda till. Vi var klara vid halv två tiden :P Då kände sig Roger och jag trötta och Marcus kände att han nog behövde köra hem. Så vi sa hejdå till Marcus med och gick sedan och la oss och somnade bums! Tack för den super, duper, mega trevliga kvällen Roger, Marcus och Zamila! <3

Idag, morgon.
Ja, nu är det då söndag morgon och jag och Roger är fortfarande lite småsega. Idag blir det en slappe dag, med ett besök på McDonalds :P

Pusspuss på er! <3

Söndag 17/1

Jag gillar fortfarande inte detta, att datorn och mobilen ska envisas med att det är söndag, fast jag inte sovit.. Får sluta vara uppe såhär länge kanske..  Då envisas de inte längre :)

Ligger i min säng med datorn, vill sova, men kan inte.. Är för pigg. Så tyckte det var en bra idé att skriva lite i bloggen nu, när jag ändå inte har något annat för mig.

Dagen idag, eller nej igår.. Var väldigt lugn och stillsam. Blev väckt av Tebbe vid tjugo i tolv, då hade gullungen gjort frukost och allt, med srambled eggs till och med! Mumma!

Efter frukosten satt jag i morgonrock fram till fyra tiden, då jag gick och tog mig en dusch. Efteråt fixade tebbe mitt hår och så sminkade jag mig. Vid tjugo över 6 tiden blev vi hämtade och körda till Ida, kusinen som fyllde 21 :) Stannade där till halv tolv, fick god mat och det blev mycket skratt :)

När vi kom hem, jag och tebbe, så satte vi oss och tittade på film, eller ja, jag kollade på film, tebbe somnade efter några minuter :P Vaknade inte ens när min mobil ringde xD Då var det älskling som skulle säga godnatt :) <3

Ja, och nu ligger jag då här, och borde sova..
Men vi får se hur det blir med det..
Pusspuss på er <3

Tänkvärt..

Ibland kommer Roger med sånna bra kommentarer, helt sjukt!

Förlåt att jag blev som jag blev, du vet hur jag är, jag tar åt mig. Du försöker hjälpa mig att bli bättre på det, och du lyckas verkligen. Det du sa idag fick mig att tänka ordentligt efter vi lagt på.

Det finns ingen mening med att ändra på sig själv, då är det inte "du" längre. Då är du fejkad, då är du så som andra VILL att du ska vara. Du mår inte bra av det, kroppen och själen vill vara sig själv, de vill inte låtsas, de vill visa sitt rätta jag. De får dem inte göra om du gör dig till, för du tror det blir bättre för andra. Det är väl ändå du själv som ska må bäst. Nu menar jag självklart inte att du ska stunta i vad andra säger och så, klart man kan ändra på småsaker. Men ändra dig inte så pass mycket, så du inte känner igen dig själv. Du är du, och så måste det förbli. Annars orkar du inte, man orkar inte med att låtsas hela dagarna i ända, det gör man bara inte. Jag säger det av egna erfarenheter, för jag har låtsats, jag har varit någon annan än jag egentligen är. Den enda jag kan vara mig själv med helt fullt ut, det är Roger. Han förstår mig, han läser mig som en öppen bok. Jag kan inte låtsas när jag är i hans sällskap, det går bara inte. Ta inte illa upp nu, ni vänner som läser detta. Jag är mig själv med er med, men bara till en viss del. Människan är sådan, man vill passa in, man vill inte sticka ut.

Roger, jag vill bara att du ska veta hur mycket du gör för mig, även om jag inte alltid säger det rakt till dig. Vi hjälper varandra att lära känna oss själva, jag behöver dig, du behöver mig, tillsammans bli vi som bäst! Jag älskar dig <3

Onsdag 13/1

Som sagt, enligt mig är det inte onsdag än, eftersom jag måste sova först innan det blir en ny dag. Men datorn envisas med att det är onsdagen den 13 januari nu, eftersom klockan är över tolv.. Så ja, det är väl onsdag nu då.

Har kommit överrens med mamma och pappa om en deal nu. De var dem jag var irriterade på förut, men det förstod ni nog. Men nu är det löst, som tur är! :) Tycker inte om att vara sur på mina föräldrar, men ibland behövs det också. Iaf, nu är det bestämt hur det blir på lovet vecka 8. Först, tar jag ledigt på torsdagen och fredagen vecka 7, för jag åker till Göteborg på lan :) Roger, hans syskon och flera andra rs-vänner ska med :) Ska bli riktigt kul faktiskt! Sen åker jag hem till Hässleholm på söndagen vecka 7, stannar hemma till Torsdagen, åker på sedan på förmiddagen hem till Roger och stannar där till söndagen därpå :) Då blir det 3 och en halv dag hemma och lika många hos Roger :) Ibland kan jag komma på riktigt bra ideér :)

Aja, ville bara berätta att allt var löst igen.
Ska hitta på något att göra nu, eftersom jag är super pigg ^^
Blir ingen skola imorgon heller, vill vara helt utvilad innan jag åker dit igen.
Hoppas jag orkar ta mig dit på torsdagen, ska få tillbaka nationellaproven i svenska då :)

NattiNatti på er! <3

*suck*

Jag vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra eller vad ni vill få mig att säga eller göra.. Eller ja, jag vet nog allt vad ni vill. Men det ska inte va enligt er fullt ut heller. Visst, jag kan ha lovat att vara hemma under lovet, men det var länge sedan, alla kan glömma. Jag vill inte komma hem och vara som en barnpassare till en syster som är 16 år och kan klara sig själv. Det kommer kännas som om jag är en barnvakt, och det vill jag inte. Hon klarar sig själv, vad är det som är så himla svårt? Jag vill vara med den jag älskar, när jag väl kan vara det längre än en helg. När det finns en hel vecka som man kan umgås med pojkvännen, så vill man det. Ni säger att ni förstår mig, men ändå så säger ni en massa saker som får mig att känna att det är mitt fel. Som att mamma inte åker iväg om inte det finns någon hemma hos syster. Ni säger även att ni tror att hon klarar sig själv, men det är känslan att vara så långt ifrån henne, visst jag förstår. Men att jag ska behöva komma hem och "passa" henne känns fel. Det måste finnas någon där hemma, någon som finns närmare än vad jag finns som kan titta till henne. Visst, ni säger att vi kan dela upp veckan, men jag orkar inte åka fram och tillbaka med tåget hela tiden. Jag är inte så flyttbar, eller jag är, men jag orkar verkligen inte.. Sitta 6 timmar på ett tåg, halva dagen för att komma hem till något jag inte vill. Nej, tack!

Tisdag 12/1

Tisdag eftermiddag, men känns som förmiddag.. Vaknade av klockan vid åtta, kom knappt upp ur sängen. Skickade sms till läraren och sjukanmälde mig. Sov vidare till 12, skönt! Därefter la jag mig i soffa och tittade på tv och kollade igenom lite på datorn, hela tiden med täcket över mig. Fryser som en galning.. Sen vid ett tiden fixade jag lite frukost och sen segade jag i soffan. Nu är klockan tre, och jag vet inte vad jag ska hitta på riktigt. Blir väl till att sega mig igenom resten av dagen också.

Senare ikväll blir det iaf till att laga lite mat till mig, behöver energi. Ikväll blir det pastasallad med pasta, tomat, gurka, majs och mozarella. Och en pesto dressing till :) Inget direkt avancerat, för det orkar jag inte riktigt med. Men tycker att det låter som en mycket god och nyttig rätt :)

Nej, dags att hitta på något. Kanske sätter mig och försöker hitta på någonting att göra med min scrap book :) Blir nog två sidor med en massa bilder på kompisarna :) Om jag orkar vill säga..

Ha det bäst, hoppas ni mår bättre än mig iaf!
Pusspuss<3

Måndag 11/1

Det får bli ett kort inlägg, mår inge vidare faktiskt.. :/
Allting har kommit på samma gång, huvudvärk, halsont, snuvig och antagligen feber med.
Kände att något var fel redan imorse, men tänkte att det nog skulle gå över.
Men nu ikväll har det blivit värre, får bli en hemma dag imorgon.
Funderar på att smsa läraren redan nu, men då ber han väl mig sova på saken..
Väntar nog hellre till imorgon bitti, sätter klockan på åtta, smsar, och sedan kan jag sova ut, vilket jag behöver.

Så nu väntar sängen på mig.
Natti natti på er! <3


Att sakna är stort, men att älska är större <3

Att det ska vara så jobbigt att sakna någon.
Det river i bröstet på dig, känns som om någon drar ut delar ur dig.
Smärtan i hjärtat efter en beröring, du saknar det.
Längtan efter de där underbara ögonen,
och läpparna, vackra, mjuka och oemotsåndliga,
tänk inte ens tanken, du kommer kolappsa.
Kinden bli blöt, du sträcker ut tungan åt sidan.
Salt, smaken av tårar.
Åh nej, det är inga farliga tårar,
det är inga tårar som bränner innanför ögonlocket,
utan bara enstaka fallande, för saknaden tog överhand.
Tog övertaget om din kropp, och lät känslorna blossa ut.
Det är inte de att du inte är stark,
för det är du.
Kroppen ville bara visa det du kände,
eftersom orden inte fanns där,
och bevisa hur stark kärleken kan vara.

<3

Söndag 10/1

Natten mellan Lördag och Söndag är det iof, men entligt min dator så är det söndag ^^

Hade en superkväll/natt i fredags :D Synd bara att inte älsklingen var med :/ <3
Men tack till alla inblandade, det var superkul! :) <3

Här kommer lite bilder :)


















Måndag 4/1

Ny design igen! :) Tyckte den andra var lite för julig, och så ville jag sitta och leka lite med photoshop, så det blev en ny design. Vad tycker ni om den?

Jag har inte riktigt fattat att det är 2010 än, jag menar det är året man har längtat till, året då man äntligen tar studenten! Och nu är det här, det är verkligen här! Det betyder att om exakt 5 månader står jag där i min vita klänning med studentmössan på huvudet och förhoppningsvis en massa släktingar som tittar på mig. Innan dess blir det balen också :) Roger och jag på bal, gulligt! Menmen, det är lång tid dit. Eller nej, det kommer nog att gå i en rasande fart!

Idag har jag bara varit hemma och tagit det lugnt, gjort lite på min psykologi läxa och lekt med photoshop. Roger är på jobbet, och jag saknar honom massor <3 Känns så tomt att sitta här på hans rum utan honom ^^ Men, han kommer väl hem om någon timme eller så :)

Nej, nu ska jag se om det finns något kul på tv, finns det inte det, så får jag hitta på något annat att göra.

Ha det bäst!
Pusspuss<3

Fredag 1/1

Nyår igår var perfekt! Jag och Roger tog det först lugnt fram till tre någonting. Sen fixade vi efterrätten och började lite på förrätten, till senare på kvällen. Vid halv sex började vi med maten. Vi fick lite hjälp av Rogers pappa som tur var :) Det som stod på menyn var följande. Förrätt: Råstekt riven potatis med räkröra, huvudrätt: klyftpotatis med friterad ostfylld kycklingfilé och efterrätten bestod av chokladmousse. Mumsfilibabba! Vi började med maten lite tidigt vilket resulterade i att vi fick vänta några timmar innan tolvslaget, så då passade jag och Roger på att titta på film :) Vid tolvslaget gick vi ut i snön och tittade på raketer och snöfallet. Finns inget bättre än att dela det nya året med den man älskar mest! <3

Imorse gick vi upp vid halv elva, sen har vi slöat oss igenom hela dagen, vilket har varit väldigt skönt. Vi har inte gjort så speciellt mycket, men har haft det mysigt ändå :)

Just nu vet jag inte riktigt vad som är fel med mig, jag känner någon slags ångest eller något.. Och jag har mina aningar om varför. Skolan börjar snart, och jag måste erkänna att jag inte trivs så speciellt bra där. Jag älskar min lägenhet och mina vänner. Men det är mycket press med skolan och så är alla inte sams. Alla spelar sitt eget lilla spel och stänger de andra ute. Jag är kanske lika dan, men man blir ju som man umgås heter det. Det är verkligen hemskt, man kan inte säga någoting utan att det missförståss eller att någon går och skvallrar. Jag har blivit så trött på det att allting snart kommer ramla ihop. Det gjorde det några dagar innan julafton, då brakade allt ihop. Jag är rädd att jag inte kommer att klara av detta. Jag vill verkligen, för jag tycker om att vara i Örebro, men klassens stämning tynger ner allt. Jag sa det för länge sedan, men då var det ingen som förstor hur allvarligt det skulle komma att bli. Visst, man säger att ensam är stark, men där kunde jag inte göra mer än att säga vad jag kände, vilket jag faktiskt gjorde. Men vet inte om jag blev tagen på allvar. Nu sitter vi där, fastklämda mellan varandra och verkar inte komma någon vart. Jag skyller inte på någon speciell,  det gör jag inte, det är allas fel, även mitt. Jag är inte mycket bättre själv, men jag försöker..



RSS 2.0