Dag 28 – Det här saknar jag
Ojdå, detta var inte det lättaste.. Men om jag måste säga några saker så får det bli familjen och att vara liten..
Familjen. Klart jag saknar min familj, saknar att inte träffa dem så ofta som jag vill och önskar. Visst, jag älskar att bo tillsammans med Roger i vår egen lilla trea :) Men samtidigt så känns det jobbigt att det blev en sådan lång bit ifrån familjen, det är trots allt ungefär 60 mil.. Jag skulle dock inte välja att ändra på något ändå, jo isf att Roger hade haft ett jobb någon stans som var lite närmare skåne, jag skulle haft en skola nära hans jobb och vi hade haft en lägenhet där istället. Som då hade varit närmare min familj som sagt. Men ändå, nu när Roger har sitt jobb här, så vill jag inte ändra på något då jag vill vara med honom. Det finns både negativa och postiva saker med att bo så långt ifrån familjen. De positiva är att jag har mitt eget liv här uppe nu, känner inte att mitt gamla liv är så nära mig och även att det blir så annorlunda när vi väl ses, vi bråkar aldrig utan vi bara njuter av att få vara i varandras sällskap igen.
Att vara liten. Det saknar väl nästan alla då och då. Att slippa alla miljoner beskymmer, att ha sin pappa som största kärleken, kunna göra en massa konstiga saker utan att uppfattas som knäpp och istället som sjukt söt, att värsta faran var monstet under sängen, det som gjorde dig mest ledsen var när barbie dockan tappade sitt huvud eller någon annan kroppsdel och när mamma och pappa inte längre fanns i närheten så var livet mycket jobbigare. Ja, ibland önskar man att man kunde vara liten igen och bara vara. Nu gör man konstiga saker och uppfattas som knäpp och värsta faran är att förlora någon man älskar eller att själv råka ut för något hemskt. De där tankarna fanns inte när man var liten, då var livet som en fest! Men ibland älskar jag ändå att åldras och att det händer nya saker, det är ju trots allt det som livet går ut på :)
Familjen. Klart jag saknar min familj, saknar att inte träffa dem så ofta som jag vill och önskar. Visst, jag älskar att bo tillsammans med Roger i vår egen lilla trea :) Men samtidigt så känns det jobbigt att det blev en sådan lång bit ifrån familjen, det är trots allt ungefär 60 mil.. Jag skulle dock inte välja att ändra på något ändå, jo isf att Roger hade haft ett jobb någon stans som var lite närmare skåne, jag skulle haft en skola nära hans jobb och vi hade haft en lägenhet där istället. Som då hade varit närmare min familj som sagt. Men ändå, nu när Roger har sitt jobb här, så vill jag inte ändra på något då jag vill vara med honom. Det finns både negativa och postiva saker med att bo så långt ifrån familjen. De positiva är att jag har mitt eget liv här uppe nu, känner inte att mitt gamla liv är så nära mig och även att det blir så annorlunda när vi väl ses, vi bråkar aldrig utan vi bara njuter av att få vara i varandras sällskap igen.
Att vara liten. Det saknar väl nästan alla då och då. Att slippa alla miljoner beskymmer, att ha sin pappa som största kärleken, kunna göra en massa konstiga saker utan att uppfattas som knäpp och istället som sjukt söt, att värsta faran var monstet under sängen, det som gjorde dig mest ledsen var när barbie dockan tappade sitt huvud eller någon annan kroppsdel och när mamma och pappa inte längre fanns i närheten så var livet mycket jobbigare. Ja, ibland önskar man att man kunde vara liten igen och bara vara. Nu gör man konstiga saker och uppfattas som knäpp och värsta faran är att förlora någon man älskar eller att själv råka ut för något hemskt. De där tankarna fanns inte när man var liten, då var livet som en fest! Men ibland älskar jag ändå att åldras och att det händer nya saker, det är ju trots allt det som livet går ut på :)
Kommentarer
Postat av: Elina
Barndomen som man aldrig kommer få tillbaka är det man verkligen saknar mest :(
Man önskar att det fanns en tidsmaskin att man kunde åka tillbaka i tiden och få uppleva det man verkligen ville uppleva igen :)
Trackback
